Vad är amyloida plack
Nya insikter om hur amyloida plack uppstår i hjärnan vid Alzheimers
STUDIE. Nyligen har forskargruppen inom analytisk neurokemi i Mölndal publicerat enstaka studie där de i detalj kartlagt kemiska förändringar av dem ansamlingar av proteinet beta-amyloid inom hjärnan som är karakteristiskt nära Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom är många vanligt bland äldre – enstaka av åtta över 65 tid drabbas. Trots intensiv forskning världen över är den exakta mekanismen bakom sjukdomen fortfarande okänd. detta mest karakteristiska kännetecknet för neurodegenerativ sjukdom sjukdom är de plack inom hjärnan som består av felveckade peptider av beta-amyloid.
– Det existerar en stor utmaning att förstå hur plack av beta-amyloid leder till att sjukdomen utvecklas, eftersom sjukdomen ser så olika ut hos olika människor, och även placken har olika morfologi samt ser därmed olika ut, säger Jörg Hanrieder, docent vid sektionen för psykiatri och neurokemi nära institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Delar av arbetet är geno
Ytbeläggning på virus kopplas till bildning av alzheimerplack
Virus är både levande varelser och ett slags partiklar. De kan föröka sig inom levande celler och har förmågan att ta över cellens maskineri och utnyttja det för sin egen nytta. Men innan virus tar sig in i värdceller kan de betraktas som nanopartiklar. I ett internationellt samarbetsprojekt äger forskare vid Stockholms universitet samt Karolinska Institutet upptäckt att virus och nanopartiklar delar en ytterligare viktig egenskap; båda binder mot sig ett lager av proteiner vid kontakt med biologiska vätskor under jakten på en värdcell. Proteinskiktet på nanopartiklarnas yta påverkar dessutom deras biologiska aktivitet.
Undersökte proteinkappa vid RS-virus
– Tänk dig att ni doppar en tennisboll i enstaka skål med mjölk och flingor. Bollen täcks omedelbart av partiklar som inte försvinner när ni tar bort bollen ur skålen. Samma sak händer när virus kommer i kontakt med mot exempel blod eller lungvätska vilket innehåller tusentals
Alzheimers sjukdom - vad händer inom hjärnan?
Placken bildas när bitar från proteiner beta-amyloid, som kommer ifrån det fettlager som omger nervcellerna, klumpar ihop sig. Beta-amyloid besitter lätt att ”klibba ihop” samt gradvis bilda dessa plack.
I enstaka frisk hjärna finns ett transportsystem av trådliknande proteinsträngar (så kallade neurofibriller) som löper parallellt samt har till uppgift att väg eller spår väg för ämnen som bör in i nervcellerna.
Proteinet tau hjälper till att hålla dessa trådsträngar raka. Men i en Alzheimersjuk hjärna får tau extra fosfatmolekyler på sig vilket gör för att det inte längre kan hålla ihop neurofibrillerna och tau-proteinet självt bildar helixformer som trasslar tillsammans sig till nystan (så kallade tangles). På grund av detta kan inte längre näringsämnen samt annat viktigt fraktas genom cellen som tillslut dör.
Plack och nystan bildas först i den sektion av hjärnan som kallas hippocampus som har med minne samt inlärning att göra. De allra första Alzheimerförändringarna i
Den friska hjärnan
Hjärnbarkens nervceller består från en cellkropp med cellkärna samt dendriter. Från cellkroppen går ett längre utlöpare (axon) till nervtrådarna. Där sitter synapserna som fungerar som kontaktytor mellan nervcellerna.
Mellan synapserna överförs impulser som får oss att reagera, tänka och handla. Impulserna leds blixtsnabbt från nervcell till nervcell och vidare mot våra olika muskler. Överföringen regleras av olika signalsubstanser.
Den sjuka hjärnan
Plack
Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, sä kallade amyloida plack. Det består främst av beta-amyloid, ett slags protein som även förekommer i en frisk hjärna. Placken uppträder först i hippocampus (hjärnans minnescentrum) och sprider sig efterhand till andra delar av hjärnan.
Fibriller
Den andra typiska hjärnförändringen vid alzheimer existerar fibriller, även kallade tangles. Det existerar små trådlikande strukturer som bildas av proteinet tau inuti cellkroppen. Fibrillerna hindra