Hus från vikingatiden inumhus
Vikingarnas långhus
Lästid 6 minuter
Under järnåldern och vikingatiden bodde många inom Skandinavien i långhus. Husen kallas så eftersom de var långa och oftast ganska smala. inom långhuset bodde hela familjen, samt ibland även trälarna och gårdens djur. Här pågick nästan läka livet - man sov, åt, arbetade och umgicks. Långhuset plats familjens hem, men också ett arbetsplats.
Artikel
Bild: Mercy
Rekonstruktion av ett vikingatida långhus i Norge.
Hur var detta att leva i ett långhus?
Långhuset var oftast bara ett enda stort rum. Där inne åt man, sov, arbetade och umgicks. Mitt i rummet fanns enstaka eldstad där en brasa brann. Elden gav både värme samt ljus, och här lagade man också mat. Eldstaden var byggd så att gnistor inte skulle sprida sig. Det fanns ständigt risk för bränder eftersom husen till största delen var byggda av trä.
Över eldstaden fanns ett öppning i taket som släppte ut röken. Men hålet räckte inte alltid till, så detta kunde bli rökigt inomhus.
Det plats ganska mö
Medeltidsstaden
Handeln var säsongsbunden till sommarhalvåret. Mest tätt bebyggt var området nordost om Strandgatan. Uppskattningsvis bodde 8 människor innanför stadsmuren nära talets början.
Tiden innan medeltiden
Redan beneath stenåldern, för mer än 4 år sedan, bodde människor var Stora torget i Visby ligger idag. Strandlinjen låg då inom höjd med S:t Hansgatan. tillsammans bronsåldern följer en lång fyndlös period när människorna tycks äga övergivit platsen. Först under vikingatid kan man på nytt prata om en fast bosättning. Byggnadsrester från små vikingatida trähus inom skiftesverk och lerklining har påträffats en bit ovanför gamla hamnen, nuvarande Almedalen.
En muromgärdad stad
Det fanns under medeltiden Visby blev enstaka stad – och dessutom en betydande internationellt handelscentrum. Än idag finns närmare byggnader med medeltida stomme i innerstaden. Dessa bostad, kyrkor, kloster och ringmuren byggdes under de cirka hundra tid då staden dominerade östersjöhandeln.
Ringmuren, liksom är sällsynt väl
Familjeliv på vikingatiden
Lästid 7 minuter
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och små människor, hjälptes åt med arbetet vid gården. Kvinnor och män ägde olika uppgifter, men båda ägde viktiga roller. Det fanns även trälar som arbetade hårt, dock utan att ha några rättigheter.
Artikel
Bild:
Under vikingatiden var byarna och de stora gårdarna inom stort sett självförsörjande. Alla hjälpte mot att odla mat, sköta djuren och tillverka de saker samt redskap som behövdes. Bilden existerar AI-genererad.
Det är svårt att känna till exakt hur många som bodde i ett hushåll på vikingatiden, men forskare tror att detta ofta var mellan sju samt tio personer på en vanlig gård.
Familjen var större än våra dagars kärnfamilj, med mamma, far och barn. Ofta bodde även mor- och farföräldrar på gården, och ibland även mostrar, farbröder, kusiner eller andra släktingar. detta var alltså vanligt att flera människor levde tillsammans i st
De vikingatida husen såg nästan likadana ut vart man än kom.
| 1. Väggar av korsvis lagda knuttimrade stockar 2. Takbjälkar 3. Bjälkar, ej inbyggda. Användes för att hänga upp saker i. 4. Tak, remsor från björknäver. 5. Takbeläggning av torv. |
Hela huset var en enda lång entré med packat jordgolv. Det fanns en dörröppning, men inga öppning. I taket släpptes solljus in genom ett rökhål. Mitt inom hallen brann en eldstad, ofta dag som natt. Då den inte var tänd måste detta ha varit ganska mörkt inomhus.
| Träl som mal mjöl med ett malsten. Det finaste mjölet fick man när man använde lavasten från Tyskland. |
| Brödkakor. |
| Hus ifrån Island, som är inbyggda inom kullar. Island hade inte således gott om skog, och man byggde därför husen i dem material som fanns till hands. Genom att bygga så denna plats utnyttjade man också jordv
|