Varför har poliser selar på sig
Brottsförebyggande arbete polisens uppgift
Problemorienterat polisarbete
Polisen arbetar problemorienterat. detta betyder att polisen fokuserar på att identifiera, analysera och lösa grundläggande problem som leder mot brott och otrygghet i stället för att bara reagera på brott. Att vara proaktiv samt systematisk i brottsbekämpningen leder mot långsiktiga lösningar och säkrare miljöer för alla.
Polisen utvecklar och utvärderar det brottsförebyggande arbetet kontinuerligt samt nya metoder tas fram inom samverkan med andra brottsförebyggande aktörer.
Exempel på metoder som polisen arbetar med är:
- Trygga Trappan för för att bland annat öka tryggheten inom flerfamiljshus.
- SMADIT (samverkan mot alkohol samt droger i trafiken) för för att minska antalet påverkade förare på vägar och till sjöss.
- Fokuserad avskräckning är en strategi som
Poliser som delar med sig från känslor
Frågan om Polisens roll inom sociala medier har varit omdiskuterad ända sedan de började nyttja sociala medier för två kalenderår sedan. Jag har på uppgift av Rikspolisstyrelsen utvärderat detta jobb. Det har gjort att jag kontinuerligt följt och kommenterat Polisens arbete i sociala medier sedan dess. Det är alltid lika högaktuellt och när utvärderingen gjordes sammanfattade jag arbetet med att:
Utvärderingen, med utgångspunkt från vald teknik, visade att Polisens syfte tillsammans med att finnas i sociala medier uppnås för tre av dem fyra kommunikationsmål som identifierats.
Polisens bruk av sociala medier bidrar mot att öka dialogen, att brottsförebyggande information delas och att Polisen kan berätta om sitt jobb. Ett arbete som synliggör detta Polisen gör och skapar säkerhet samt är efterfrågat av allmänheten. Det fjärde kommunikationsmålet som existerar att Polisen vill ha råd och vittnesuppgifter för att åtgärda brott är också något vilket allmänheten e
Brist på tillit gör polisen maktlös
Hur kan polisens agerande påverka förtroendet hos de boende i socioekonomiskt utsatta områden? Nu kartlägger polisen och forskaren Stefan Holgersson dem parallella maktstrukturerna som sätter välfärdssystemen ur spel.
Klockan är halv tio på förmiddagen denna vinterdag, sky är klarblå, men solens strålar värmer knappast de enstaka personer som passerar det isiga torget. Grönsakshandlarna är i full färd med att plocka fram dagens varor och allt skulle verka ganska fridfullt ändå om detta inte också stod tre polisbilar, varav en piketbuss, parkerade inom centrum. Är det något vilket har hänt eller är detta alltid poliser här?
– Det brukar vara minst två bilar, ofta tre. Ibland tänker man för att något har hänt, men ofta är de bara här samt patrullerar, ja utan att dem har någon dialog med människor, säger en man som oss kan kalla Aram, som besitter ett yrke där han jobbar med ungdomar. Det här området är ett av de 23 i landet som polisen besitter pekat ut som ”särskilt utsat
.