Klimat höjd medeltemperatur jorden

slår alla tidigare värmerekord – första året över 1,5 grader

Den globala medeltemperaturen under låg vid 15,1 grader, vilket är 1,6 grader över den förindustriella nivån från perioden Det är ett ökning med 0,12 grader jämfört med det tidigare rekordåret

– Alla internationellt framtagna globala temperaturdata visar att var det varmaste året sedan mätningarna började , sade Carlo Buontempo, chef till Copernicus klimatförändringstjänst.

Under elva av fjolårets månader översteg temperaturen 1,5-gradersnivån. Den 22 juli uppmättes den högsta globala dygnsmedeltemperaturen någonsin med 17,16 grader.

Orsaken till temperaturökningen är mänsklig aktivitet som bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser som lagras i atmosfären i kombination tillsammans väderfenomenet El Nino.  

Samantha Burgess, strategisk klimatchef vid Copernicus klimatförändringstjänst, påpekade att varje år under detta senaste decenniet är ett från de tio varmaste som någonsin registrerats. I Parisavtalet från lovade rege

Stora utsläpp av metanhydrat beräknas (bortsett från andra orsaker till uppvärmningen) kunna höja jordens medeltemperatur med 5 grader C. Många forskare tror att stora utsläpp av metanhydrat har spelat stor roll i stora klimatsvängningar i det förgångna. 1 hur mycket har temperaturen ökat de senaste 100 åren 2 Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur under 10°C. med underavdelningarna. Tundraklimat (ET) Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur 0°°C. Glacialklimat (EF) Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur under 0°C. * Definitionen av arida klimat är ganska teknisk till sin natur. 3 jordens medeltemperatur diagram 4 Inom meteorologin mäts klimatet ofta i perioder på 30 år, åren Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd och så vidare. Klimat är mer än väder och förändras långsammare. Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. 5 Den senaste forskningen visar att de flesta mer extrema klimatförändringarna kommer att öka i takt med ökad global medeltemperatur. Världens fattiga drabbas värst redan idag och bedömningen är att de kommer drabbas värst även i framtiden, vilket dessutom gör klimatförändringarna till en stor rättvisefråga. 6 Mycket förenklat kan man säga att moln på dagen och på lägre höjd kyler, medan moln på natten och på hög höjd värmer. Nettoeffekten enligt klimatmodellerna är svagt värmande, och enligt faktiska mätningar kylande. 7 medeltemperatur historiskt 8 Klimatet har varierat naturligt i alla tider, men de snabba klimatförändringar som sker nu är människans verk. 9 I Arktis, som norra Sverige tillhör, går uppvärmningen dubbelt till tre gånger så snabbt och medeltemperaturen där har redan ökat med över två grader. 10 Höjd över havet. Klimatet i en region kan variera snabbt över korta geografiska avstånd om höjden ändras. Exempel på detta är klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjällen. På hög höjd finns det glaciärer medan man på lägre höjd har skogar och åkrar. Detta speglar att temperaturen i atmosfären i genomsnitt avtar med. 11 Stigande havsyta: I en värld med 1,5 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år Vi två graders uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter. 12

Vad händer med klimatet?

Det är svårt att överskatta klimathotet. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får katastrofala följder, som global avsmältning från glaciärer, höjda havsnivåer, fler samt mer intensiva extremväder som perioder av extremhetta, torka, skyfall, kraftiga oväder som i sin tur ökar risken för följder som skogsbränder och översvämningar. De fattigaste samt mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion, men även vi i land kommer att drabbas allt oftare. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Nu räknas varje tiondels grad. Här kunna du läsa mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på.

 

Klimatförändringarna går allt snabbare

Ser vi till historien äger klimatet alltid förändrats. Vår mark har varit både varmare samt kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfä

Klimatets f&#;r&#;ndringar &#;ver tiden

Vår kännedom angående de globala klimatvariationerna under kvartärtiden, den geologiska period som inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan, kommer i stor utsträckning från sedimentkärnor som är provtagna från världshavens bottnar. Dessutom finns det resultat som visar hur klimatet förändrats på detta tidsperspektiv från studier av iskärnor såsom har borrats upp från inlandsisarna på Grönland och Antarktis.

Variationerna inom klimatet under de senaste 2,5 miljoner åren har omfattat kalla istider (glacialer) och varmare mellanistider (interglacialer). Speciellt under de senaste   åren har amplituden på klimatvariationerna ökat, det vill säga växlingarna mellan varmt och kallt har förstärkts. Under istiderna besitter inlandsisarna tidvis nått ner mot de nordliga delarna av Tyskland och Polen. Även i

Vilka faktorer styr det lokala klimatet

Klimatet vid en viss plats styrs av många olika faktorer. dem viktigaste kan sägas vara breddgrad, höjd, avstånd till havet samt ortens läge i förhållande mot jordens storskaliga cirkulationsmönster.

Breddgrad

Att det inom allmänhet blir kallare från söder till norr är välbekant. vid södra halvklotet gäller det omvända att det blir kallare ifrån norr mot söder. Men eftersom andra faktorer också påverkar klimatet, så finns många undantag ifrån den här tumregeln.

Höjd över havet

Att det oftast är kallare högt upp i bergen än vid lägre höjder är också välbekant. En tumregel är att temperaturen i snitt avtar 0,7° per meter i höjdled. Men även här finns undantag. Det gäller framför allt vintertid när man i samband med så kallade temperaturinversioner kan få stigande temperatur med höjden.

Även nederbörden påverkas från höjden. Ofta får man enstaka förstärkning av nederbörden med höjden, framför allt på den blad av ett höjdområde som vätter mot den förhärska