Vad är riksäpplet
Regalskeppet som glmdes
Talare 1 []: Hej! Då var oss tillbaka med Sjöhistorisk podd. Gäst idag är Niklas Eriksson, arkeolog och postdok-forskare på Södertörns högskola. Hej, Niklas.
Talare 2 []: hallå, hej.
Talare 1 []: Vi bör prata om krigsfartyg från talet, och särskilt då ett ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, Riksäpplet som var en sektion av svenska flottan under talet och som du nu håller på att skriva en volym om. Varför skriver du just om Riksäpplet?
Talare 2 []: Jag är ju postdok-forskare inom projektet "Ships at War" som oss har på Södertörns högskola. detta är ett mångvetenskapligt projekt angående krigsfartyg. Det som triggade igång det här projektet egentligen, från första början, var att örlogsskeppen Mars som sjönk och även Svärdet som sjönk påträffades beneath Sedan påträffades även Resande Man, ett
Året var fyllt av motgångar till den svenska kungens flotta. inom sjöstrider mot den danska flottan utanför Öland förlorade Sverige regalskeppet Kronan. Under samma sjöslag miste man också viceamiralskeppet Svärdet likt sprängdes av fienden. Kort efter sjöslaget miste flottan även Riksäpplet.
Efter striderna utanför Öland drog sig delar av flottan igen till Dalarö. Ett av dem större fartygen var Riksäpplet likt lades för ankar. Efter en par dagar fick man lyssna att den danska flottan fanns på väg mot Dalarö. Då flyttade man Riksäpplet och ankrade nära klipporna vid Dalarö skans - en försvarsfästning på ett ö utanför Dalarö. Kanonerna vid skansen skulle skydda "Äpplet" angående fienden kom.
Storm sänkte Riksäpplet
En natt blåste det upp till storm. Ombord blev man oroliga för att fartyget skulle gå emot klippan och man bestämde att lätta på ankaret. Men allt gick fel, samt det stora, tunga fartyget drev mot en liten kobbe, fick slagsida (började välta) och detta började genast läcka in dricksvatten.
Riksäpplet
Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp
Niklas Eriksson
Den 5 juni , fem dagar efter att regalskeppen Kronan och Svärdet förlist beneath slaget vid Öland, kom även Riksäpplet på drift och sjönk vid Dalarö skans. Händelsen har fått ett undanskymd roll i historieböckerna vilket även spillt över på hur vraket hanterats. Trots att detta ligger lättillgängligt i Stockholms ögrupp har vraket aldrig blivit objekt för mer ingående arkeologiska studier. I stället har det kunnat utsättas för kommersiell bärgningsverksamhet.
Med utgångspunkt i Riksäpplets öde diskuterar arkeologen Niklas Eriksson historiebruk och drivkrafter bakom studier av vraken efter stormaktstidens krigsfartyg. Genom att dokumentera det såsom finns kvar på botten samt även efterforska, sammanställa och analysera de föremål som tidigare äger bärgats visar han att även vrak som fått en marginell roll i historieböckerna kan äga en stor arkeologisk potential. Författaren tar här avstamp i vetenskap
1 | Vad är Riksäpplet?
– en stort vrak efter ett från den svenska flottans största skepp. Det byggdes i början från talet och sjönk , efter att ha flytt från slaget vid Öland. Skeppet ankrade nära Dalarö skans strax utanför huvudstaden. Sedan kom det på drift vid en storm och sjönk.
2 | Vad har arkeologerna gjort med vraket?
– Den arkeologiska historien är obefintlig! Det är därför jag har skrivit boken. Jag tycker att Riksäpplet är en intressant vrak. Det finns flera intressanta vrak i Östersjön – men vissa vrak faller inom glömska och andra lyfts fram. I boken försöker jag illuminera varför.
3 | Varför föll Riksäpplet i glömska?
– Nästan direkt efter förlisningen så förteg man för att skeppet hade sjunkit. Man ville inte tappa ansiktet. Kort innan hade Svärdet och Kronan förlorats i strid, men Riksäpplets förlisning var så snöplig så detta ville man inte prata angående ens när det hände.
4 | Varför har Riksäpplet inte undersökts arkeologiskt?
– För det första därför saknas en