Vad händer med molekylerna när vi värmer ett ämne

Förändring av inre energi: Värme

Världen omkring oss är skapad av små partiklar – molekyler och atomer, som bär på energi. enstaka del av den här energin kommer från krafter som håller samman enskilda partiklar – intramolekylära krafter. En annan del energi kommer från krafterna som finns mellan olika partiklar som drar till sig varandra – intermolekylära krafter. Tänk dig Michael vid discot. Han kanske frågar Lina om hon vill dansa tillsammans med honom.

Det finns en chans att de kan dansa tillsammans. Men Lina är upptagen tillsammans att dansa med Maria just nu, så sannolikheten att Michael skulle dansa med Lina existerar låg. Bindningarna i eller mellan partiklarna bestämmer sannolikheten - alternativt potentialen - för partiklarna för att röra sig någon annanstans. Därför kallar vi energin relaterad mot molekylära bindningar POTENTIELL ENERGI. dock det är inte allt!

Alla partiklar rör sig ständigt, samt de rör sig på olika sätt. De snurrar, rör sig fritt i rymden, eller skakar. De här olika typerna från röre

Vad kallas denna temperatur. ,15˚C, absoluta nollpunkten. Vad är värme. Rörelse hos atomerna/molekylerna. Kan du ge ett exempel på när du själv kan sätta fart på molekylerna/atomerna (skapa värme) När du gnuggar dina händer mot varandra skapar du värme. Du gör så att molekylerna/atomerna rör sig snabbare. 1 vad är viskositet? 2 Vad händer med partiklarna (atomerna och molekylerna) i ett ämne när man värmer ämnet? fast, flytande och gas Vilka 3 faser kan ett ämne vara i? värmeutvidgning Ett järnvägsräls som är i solen kan utvidgas och bli krokig. Det beror på _____ För att varm luft har lägre densitet än kall luft. Varför flyger en varmluftsballong? +4°C. 3 vad är den absoluta nollpunkten? 4 Temperaturen vid vilken ett ämne smälter kallas smältpunkt. För vatten ligger den på 0 °C. Kokning (från vätskefas till gasfas) Säg att vi fortsätter att värma vattnet. Till slut har molekylerna fått så mycket rörelseenergi att de inte klarar att hålla ihop över huvud taget utan kommer att lämna bägaren och sprida ut sig i rummet. 5 Ett molekylärt ämnes egenskaper, stabilitet, reaktivitet, kokpunkt, smältpunkt, smältvärme, värmekapacitet, brytningsindex, ljusabsorption och andra växelverkansegenskaper i förhållande till strålning, bestäms i huvudsak av motsvarande molekylers egenskaper. 6 Temperaturen beror av hur mycket molekylerna i ett ämne rör sig. Ju mer de rör sig, desto högre är temperaturen, desto högre värme. Ämnen i fast form har sina molekyler ganska starkt bundna till varandra och de kan därför inte röra sig så mycket, till skillnad från gasformen där molekylerna är skilda från varandra och kan röra sig väldigt mycket. 7 varför får föremål större volym när de upphettas? 8 Då har atomerna slitits loss från varandra och rör sig friare i olika riktningar. 9 Men vad hände med molekylerna som flög iväg? 10 När molekyler och atomer i ett föremål rör sig snabbt blir föremålet varmt. Värme är därför molekylernas och atomernas rö höja temperaturen innebär att man tillför energi så att atomer och molekyler rör sig allt snabbare. Ju snabbare atomerna rör sig desto högre är temperaturen. 11 Vad händer med molekylerna i ett ämne som värms upp? Om ett grundämne värms kommer atomerna i det att röra sig mer. Det innebär i sin tur att grundämnet tar större plats. Detta gäller alla grundämnen. Om ett ämne i fast form värms upp och ändrar form till gasform så har det samma massa men mycket större volym. Hur påverkas olika material av värme?. 12

Värme och kokpunkt

Det är kanske lite djupt att börja med vilket är värme? Men jag önskar faktiskt veta hur går detta till egentligen när ett tema förångras (normalförångras) vid ''normal'' tryck på havsnivå och rimliga temperaturer. Hur går det egentligen mot när värme (och vad existerar värme? är det en ström av elektroner som har lossnat av andra atomer eller något åt det hållet?) Ljuset är kapabel man iaf. förstå den består av fotoner och det existerar båda en materia och enstaka icke materia på samma gång. Men frågan är hur ändras (l) till (g) kommer elektroner skal att töjas ut från andra elektroner? det är ju väl inte möjligt, enda jag vet att det krävs betydligt mer energi för att förångra ett ämne än att smälta den ''oftast'' 

Sedan brukar man yttra att molekylernas storlek, geometriska struktur, polaritet inverkar på vilken kokpunkt då har, men hur är kapabel ex. NaCl har sånt extrem högkokpunkt, den är en ''vanlig'' jonbindning dock bestående av väldigt små och större ladningsskillnad samt det leder till att dem

Värme och fasövergångar

Värme, det vet ni vad är. Eller vet ni verkligen det? Vi tittar vid hur värmen från spisen påverkar vatten. Värmen från spisen sprids till det kalla vattnet inom kastrullen. Vi zoomar in vid molekylerna när de värms upp.

De vibrerar! Ju varmare detta är, desto mer vibrerar dem. När molekylerna vibrerar allt kraftigare, börjar de lösgöra sig ifrån varann. Här börjar en sektion molekyler bryta sig loss ifrån andra och de flyger iväg! De förvandlas till vattenånga.

När vi säger att någonting blir varmare, betyder det att molekylerna ökar i energi, och rör sig snabbare än tidigare. Utan värmen från spisen, kyls vattenångan ner, när molekylernas rörelse saktar ner. Men vad hände tillsammans molekylerna som flög iväg? tillsammans mindre energi rör sig molekylerna långsammare. De närmar sig varann.

Och när de kommer riktigt nära varann igen, förvandlas dem till vätska. Så vad sker när de kyls ner ännu mer? När vi kyler vattnet, rör molekylerna sig allt mindre, och till slut öve

En plåt som varit ugnen existerar riktigt varm medan en glass som varit i frysen existerar riktigt kall. Hur uppstår egentligen värme? Jo värme handlar ifall rörelse.

 

Allting runtomkring oss består från små, små delar som kallas partiklar. Värme beror på partiklarnas rörelse. Ju mer du värmer ett ämne, desto mer börjar partiklarna att röra sig. Ju mer de rör sig, desto varmare blir ämnet. Så när oss talar om värme handlar detta egentligen om rörelse hos molekylerna i ett material. Den energi i ett ämne som orsakas av partiklarnas rörelse kallas värmeenergi.

Läs mer om detta beneath rubriken om partikelmodellen.

 

Men hur kommer det sig att jag bränner mig på en plåt såsom varit i en ugn tillsammans temperaturen grader, men inte bränner mig om jag bara stoppar in handen i ugnen utan att röra plåten? Värme existerar mängden värmeenergi som finns inom materialet. Hur mycket värmeenergi såsom finns i ett material beror på:

  • Materialets temperatur
  • Vilket material det är
  • Mängden material

Den varma plåten i