Fullt frisk med dödsångest
När oron för sjukdom styr livet
Tema Hälsoångest. Sjukdomsfobikern, hypokondrikern, den inbillade sjuke. Förr kunde de mötas av förakt, numera vet man att det existerar patienter som lider av svår ångest. Men fortfarande behövs mer kunskap — både om bemötande och om behandlingar som hjälper.
Patienten beskriver sina symtom, men varken undersökning eller provtagning visar något fel. Läkaren står utan svar, sjuksköterskan försöker att lugna, dock patientens oro lägger sig ej. Efter femte besöket på vårdcentralen — kanske med andra symtom, men med samma oro — är personalen irriterad. Säger lite för snäsigt: ”det är inget fel på dig, det måste du förstå”.
Hur vanligt det existerar att oro eller ångest existerar den egentliga orsaken till vårdbesök vet man inte. Irritation ovan patienter som gång på gång återkommer med symtom som ej kan spåras, eller med bekymmer som inte kan stillas, existerar lätt att förstå. Men patienter som lider av hälsoångest kommer att fortsätta ta resurser ifrån vården — så länge dem
Nyfiken på oro: Konsten att gilla läget
Inte heller är det överdrivna tankar på att bli sjuk som är det egentliga problemet enligt forskarna, utan snarare hur personen reagerar på sådana reflektioner när de uppstår.
– Oroliga personer vågar inte ha vissa reflektioner som de ändå har, samt som de kommer fortsätta äga vare sig de vill alternativt inte, säger Erik Hedman.
Lönlöst för att försöka fly
Att det är lönlöst att försöka fly från sina orostankar hänger ihop med för att livet faktiskt är osäkert. oss kommer inte ifrån att oss faktiskt kan råka ut till sjukdomar och andra hemska saker som vi inte kan granska. Att försöka gardera sig mot sådant med tankens hjälp existerar därför ett hopplöst projekt. inom stället för att bortförklara orostankarnas förfärliga scenarier bör man stifta närmare bekantskap med dem.
Eftersom oron kan tränga sig på såsom en objuden gäst när liksom helst – till exempel beneath en middagsbjudning – är detta lätt att börja undvika sådana situationer. Men det är i enlighet med Erik Hedman viktigt att in
Ann Heberlein: Ars moriendi alternativt konsten att d&#;
Vi möter döden flera gånger under våra liv. Vi mister anhöriga, vänner, älskade. Slutligen kommer vi själva att möta döden. Vi kommer att lämna livet, passera gränsen till det okända, från liv till död.
Hur ska vi göra det? Hur gör man när man dör? Vad är enstaka god död, en värdig död? Om man frågar människor hur de vill dö svarar många att de vill dö knall och fall, gärna mitt inom en aktivitet, kanske medan man klipper gräset eller vilar efter en god middag. Jag funderar över vad den inställningen ger uttryck för: Är det en utslag av vår kulturs besatthet av effektivitet? Handlar det ifall kontrollbehov? Eller – vilket jag anser troligast – är detta rädsla för smärta och lidande som gör att så många önskar
Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen
Fakta 1. numeriskt värde fallbeskrivningar
Fall 1. Patienten var ett årig kvinna med spridd cancer, som befann sig i livets absoluta slutskede. På grund från metastaser hade hon svår värk från både ryggen och buken. Efter noggrann analys bedömde man att hon hade flera samtidiga smärtkomponenter och valde en mekanismbaserad behandling, dvs lämpliga preparat mot varje ingående komponent. Hon fick morfin mot molande nociceptiv smärta, diklofenak och senare även betametason mot skarp, rörelseutlöst smärta från inflammatorisk typ samt gabapentin mot neuropatisk smärtkomponent.
Trots detta fortsatte denna att skatta sin smärta mot VAS 7, dvs mycket upphöjd smärtnivå. Morfinet som gavs peroralt ersattes med morfinpump med subkutan tillförsel för att komma upp i dos. Ändå var smärtan kvar på VAS 7.
Ny undersökning gjordes. Det var uppenbart för att patienten hade ovannämnda smärtkomponenter dock dessutom en ovanligt stark samt öppen dödsångest. Hon var