Konstnärer som målar på renar
Vissa personliga möten sätter spår likt man långt senare förstår besitter påverkat en i grunden. detta hände mig.
Varje augusti under talet besökte jag Lars och Astrid Pirak i deras sommarviste inom Bárkka, Kvikkjokksfjällen. Tillfälligheter förde mig dit. Min stockholmskompis Henke ägde blivit ”placerad” hos familjen från kloka och välmenta vuxna sommaren Jag fick följa med honom året därpå. Vi vandrade, fiskade och hjälpte till i renhagen efter förmåga. Jag kom inom kontakt med en vardaglig, samisk kultur som inte var min egen. Först förstod vi varken var vi hade hamnat alternativt vad som behövde göras: hugga ved, hämta vatten i bäcken, borsta renskinnen som hängt inom boden över vintern. Astrid jagad upp oss från viloläge, satte diskbaljan och vedyxan i våra händer. Vi var i tjugoårsåldern. Knappt torra bakom öronen. Lars skickade sedan iväg oss vid uppdrag längs stigar som ej fanns utsatta på kartan. Gamla flyttleder. Stigar han själv nyttjat som getare och renskötare inom unga år, innan han blev konst
Anders Sunna
Bildspel
Tonläget höjs i konsten. ”Jag måste hela tiden höja lite om jag själv ska behärska känna något. Jag blir lite avtrubbad. Så det är viktigt att folk på utställningar berättar vad de tycker och tänker när de ser bilderna”, säger Anders Sunna. Foto: Malin Grönborg
Tonläget höjs i konsten. ”Jag måste hela tiden höja lite ifall jag själv ska kunna uppleva något. Jag blir lite avtrubbad. Så det är viktigt för att folk på utställningar berättar vilket de tycker och tänker då de ser bilderna”, säger Anders Sunna. Foto: Malin Grönborg
Den samiska konsten har varit alldeles till undfallande och opolitisk. Det menar konstnären Anders Sunna som skildrar sin egen bakgrund med en ohöljt raseri.
– Om jag ej haft en bra uppväxt trots allt, hade det kanske blivit militanta handlingar i stället på grund av konst. Genom konsten kan jag utöva mina aggressioner. Den äger räddat mig och kanske andra, säger han.
Anders Sunnas konst lämnar ingen oberörd, vare si
Nils Nilsson Skum
Född – Jukkasjärvi församling, Norrbottens länDöd – Gällivare församling, Norrbottens län
Konstnär, Renägare
Band 32 (), sida
Meriter
Skum, Nils Nilsson, f 13 april i Jukkasjärvi, Nb, d 27 dec inom Gällivare, Nb. Föräldrar: renägaren Nils Tomasson S o Margareta Nilsdtr Wasara. Renägare, konstnär.
G 24 jan i Jukkasjärvi m Helena (Elli) Persdtr Kuhmunen, f 27 mars där, d 5 mars inom Gällivare, dtr dll renägaren Per Henriksson K o Helena Persdtr Pokka.
Biografi
S:s livsöde är intimt associerat med samernas historia, och han levde under en tid då samernas livsrum alltmer började inskränkas genom den bofasta bygdens utbredning, den industriella expansionen genom dem stora malmbrytningarna i Kiruna samt Malmberget samt genom tillkomsten från riksgränsbanan.
S hade sina rötter inom Kautokeino i norska Finnmarken. då Ryssland spärrade den finska gränsen för att förhindra norska samer att vinterbeta sina renar inom Finland, tvingades samer i Finnma
Nils Nilsson Skum
Bildspel
Nils Nilsson Skum skissar. Foto: Nordiska Museets bildbyrå.
Nils Nilsson Skum skissar. Foto: Nordiska Museets bildbyrå.
Skum föddes en aprildag tid i en tältkåta på Ciuruduottar. Hans familj var renskötande nomader, deras liv var en ständig flyttning mellan renarnas olika betesmarker. Hans föräldrar hade flyttat ifrån norska Guovdageaidnu och var vid väg till trakterna väster angående Gällivare.
- Jag var rik, vår renhage var full, och min gumma var rund som jag. Så kommenterade Nils Nilsson schum en av sina bilder vid en renhjord.
Nils Nilsson Skum dog den 27 december , 78 år gammal. Han lämnade efter sig ett stort arv - de nomadiserande samernas liv inom text och bild. Ett oräknelig tavlor finns i dag vid museer och i privata samlingar. Skum föddes en aprildag kalenderår i en tältkåta på Ciuruduottar. Hans familj var renskötande nomader, deras liv var en ständig flyttning mellan renarnas olika betesmarker. Hans föräldrar hade flyttat ifrån norska Guovdageaidnu (K