Heter det ifrån eller från

Varför använder vi ibland genom samt från, och ibland igenom samt ifrån? Finns det någon regel för detta?

Nja, är väl detta snabba svaret – men angående orden fungerar som prepositioner alternativt fasta verbpartiklar har med saken att göra.

Igenom/genom

Det finns tre tumregler att tänka på när oss väljer mellan genom och igenom:

  1. Sammansättningar görs bara med ”genom” såsom förled: genomgående, genomsnitt, genomsyra, transparent, genomgå, etc.
  2. Det finns ett fåtal ord med ”igenom” som senare led: därigenom, varigenom
  3. Ordet ”igenom” funkar ofta som en fast verbpartikel: &#;de fick igenom sina krav&#; eller &#;om du läser igenom denna blogg&#;. &#;Läsa igenom&#; samt &#;få igenom&#; är alltså fasta fraser.

Man kan säga både ”vi åkte genom staden” och ”vi åkte igenom staden”. Det finns alltså ingen stilskillnad på ”genom” och ”igenom” som prepositioner – inget är bättre eller mer talspråkligt än det andra.

Ifrån/från

Det finns tre tumregler att tänka vid när vi väljer mellan ifrån och ifrån

När använder man från respektive ifrån? Svar: Ofta är det valfritt att ha från eller ifrån, exempelvis i De reste från/ifrån Göteborg klockan åtta, två mil från/ifrån kusten, var kommer du från/ifrån? Det finns ingen stilskillnad mellan dem, men som preposition är från vanligast. 1 mot eller emot 2 Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan från och ifrån: Sammansättningar görs bara ”från” som förled: frånskild, frångick, frånse, frånvaro, etc. Som senare led i sammansättningar är det ”ifrån” som används: härifrån, därifrån, varifrån, hemifrån. 3 igenom genom 4 Se Frågelådan om från/ifrån: . @Sprakradgivning Hej! "det var roligt att dig". Heter det höra ifrån eller höra från?. 5 I Svensk handordbok står det i exemplen för synpunkt "från l. ur ekonomisk synpunkt; från min synpunkt sett", och för synvinkel heter det "han ville gärna se frågan ur (hellre än: från) en annan synvinkel". 6 Som betonad verbpartikel är det bara ifrån som kommer till användning, gå ifrån, slå ifrån [sig], säga ifrån, ta ifrån. 2. Som förled i sammansättningar är det bara från som används, frångå, frånhända, frånsida, frånskild, frånsprungen, frånvaro, frånåkt. 7 i från 8 När använder man från respektive ifrån? 9 Sammansättningar görs bara ”från” som förled: frånskild, frångick, frånse, frånvaro, etc. 10 Ifrån eller i från - hur stavas det? Det är alltid rätt att skriva ifrån, och det är alltid fel att skriva i från. Anledningen till att många stavar fel beror sannolikt på att i från låter rätt enligt många dialekter. 11

Lagom – var kommer ordet ifrån?

Det finns en myt om för att vikingarna ska ha sagt ”Lag om!” när de skickade runt mjöden. Med det ska dem ha menat att man skulle se till att det räckte laget om. Men det existerar som sagt bara en legende. Så var kommer egentligen termen ifrån? Betydelsen av ordet förmå enkelt förklaras som ”varken på grund av mycket eller för lite” samt det är en stelnad böjningsform av ordet lag som betyder ”rätt ställning”. Lättast att förstå varför det heter just lagom är att se på motsatsordet ”olag”. -om är dativ plural och motsvarar alltså mängden. Lagom är det som behövs till att något ska bli inom lag.

Synonymt med en balanserad livsstil

De senaste åren har ordet lagom blivit en trend även utanför Sveriges gränser och anammats såsom en livsstil som innebär för att man lever balanserat och hållbart. Det har till och tillsammans med skrivits böcker på ämnet, varav ett exempel är ”Living Lagom: + simple steps to a balanced, happier and more sustainable life” av Oliver Johansson. Uppfattningen av Sverige

Fråga:

När ska man använda från samt när ska man använda ifrån?

Svar:

Ofta är valet fritt mellan från och ifrån. Det finns ingen stilskillnad mellan dem, men från existerar vanligast.

I några fall väljer man mellan från och ifrån:

Den kortare formen från används

  • som förled i kombinationer, frångå, frånhända, frånsida, frånskild, frånsprungen, frånvaro, frånåkt.

Den längre formen ifrån används

  • som betonad verbpartikel,  gå ifrån, slå ifrånsig, säga ifrån, ta ifrån
  • som efterled i sammansättningar, bortifrån, därifrån, hemifrån, nerifrån, norrifrån, utifrån, varifrån.

Läs även:När ska man använda mot och när ska man nyttja emot?

.